Vi kommer i två artiklar gå igenom vad som gäller i en regulatorisk värld i förändring. EU:s taxonomi har legat till grund för en mängd debatter, inte minst när det kommer till vad som ska accepteras som hållbart när det kommer till framtidens gröna investeringar. Kort och gott kan vi säga att bolag fr.o.m. 2023 ska rapportera hur stor andel av deras verksamhet som omfattas av EU-taxonomin. I praktiken betyder det att man måste visa hur stor del av ens omsättning som uppfyller taxonomins krav, något som innebär att man också ska rapportera den delen av omsättningen som inte uppfyller kraven. Ja ni hör, det är komplicerat – så låt oss börja från början.
I förra programmet
Visst är det frustrerande när det har gått för lång tid mellan avsnitten? Låt oss därför, likt en vänlig regissör, sammanfatta vad som hänt hittills.
Den europeiska taxonomiförordningen fastställer ett antal kriterier, till för att kunna avgöra i vilken utsträckning en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar inom den Europeiska unionen. Lite övergripande kan man säga att taxonomin vill konkretisera vad som är hållbart och på så sätt främja gröna investeringar som för EU framåt. Taxonomiförordningen klubbades igenom 18 juni 2020 men dess olika delar och när de blir tillämpliga puttades framåt i tiden. Taxonomin är del av EU:s gröna giv – ett paket av politiska initiativ med målet att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent.
EU:s taxonomi är med andra ord ett klassificeringssystem utformat för att hjälpa investerare och företag att förstå vilken ekonomisk verksamhet som är förenlig med målet om hållbar utveckling enligt unionens definition. Det görs i denna kontext ofta en skillnad på eligibility och alignment, något vi nu ska reda ut!
Om en verksamhet i en taxonomi-logik är eligible eller inte säger ingenting om verksamhetens hållbarhet eller (o)hållbarhet. Att vara eligible är endast en indikation på att en viss verksamhet ger ett väsentligt bidrag till något av de sex miljömålen i skattelagstiftningen och är därför stödberättigat enligt riktlinjerna för grön finansiering. Med alignment avses istället i vilken grad en ekonomisk verksamhet överensstämmer med målet för hållbar utveckling. 1 januari 2022 blev det i Sverige dags för företag att redovisa hur stor andel av deras ekonomiska verksamhet som omfattas av taxonomins två klimatrelaterade miljömål.
- begränsning av klimatförändringar
- anpassning till klimatförändringar
Detta gäller en mängd olika marknadsaktörer, börsnoterade bolag och andra företag där det finns ett allmänt intresse att ta fram en hållbarhetsrapport.
Men nu är det dags…
Dags att ta plats för steg två av taxonomins tillämplighet. För lite drygt tre veckor sedan utökades nämligen regelverket för att innefatta rapportering om hur verksamheten förhåller sig till de resterande punkterna i miljömålen.
- hållbar användning och skydd av vatten samt marina resurser
- övergång till en cirkulär ekonomi
- förebyggande och kontroll av föroreningar
- skydd och återställande av biologisk mångfald samt ekosystem
Tidigare krav har handlat om eligibility, d.v.s att företag ska redovisa hur stor del av deras verksamhet som omfattas av kraven. Nu ska bolag även förhålla sig till en ny karaktär i dramat – alignment.
Vad alignment är och hur det ska tolkas när vi rör oss framåt, kommer vi skriva om i vårt nästa inlägg. Där kommer vi också diskutera EU:s kommande dokument, till för att vägleda bolag i deras hållbarhetsrapportering. Tills dess önskar vi er en energieffektiv dag och en hållbar kväll!
