För tydlighetens skull ska vi inleda med att försöka definiera vad en cirkulär ekonomi, verklig eller ej, faktiskt är. Begreppet kan nästan bäst förstås genom att jämföra det med den linjära ekonomin som har präglat samhället sedan industrialismens gryning. Den linjära ekonomin innebär i korthet att man utvinner naturresurser, producerar, konsumerar och sedan avfallshanterar för att bli av med produkterna. Det som din mormor och morfar kallade ”slit-och-släng-samhälle”.

En cirkulär ekonomi är förenklat, det motsatta. Istället för att tillverka, köpa och kasta produkterna, används allt som tillverkats så länge det är möjligt. När produkterna sedan når slutet av sin livslängd återanvänds och återvinns så mycket som möjligt, gång på gång. Cirkulär ekonomi är helt enkelt en term för att beskriva ett kretslopp.

Mycket har hänt och mer kommer att hända när stora aktörer tar sikte på att effektivisera sin verksamhet genom återanvändning. Den teknologiska utvecklingen har tagit oss till en plats där möjligheterna är oändliga och genom en smart implementering visar sig många av dagens lösningar också vara lönsamma. Låt oss berätta om några exempel och hur dessa visar vägen mot en framtid där slit-och-släng uppfattas som ett kasst halvfabrikat. 

Nygamla bilar, trämassa och fetter

Elbilar är ofta lika dyra som de är snygga, något som har utgjort ett betydande hinder för en bredare användning. Idag finns det ett antal bolag vars hela verksamhet bygger på att omkonstruera och återuppbygga existerande bilar genom att ersätta förbränningsmotorerna med elmotorer. Vid renoveringen av en bil återanvänder bolaget befintliga komponenter vilket också gör processen betydligt mindre resurskrävande. Detta kräver mindre energi och levererar i slutändan en produkt som inte bara kräver mindre utsläpp för att skapa, den är inte heller beroende av fossila bränslen. Det mycket lägre priset erbjuder möjligheten för fler människor att skaffa sig en elbil, vilket påskyndar samhällets förmåga att nå sina klimatmål. Allting handlar om att genom renovering återanvända så mycket som möjligt för att på en massiv skala kunna erbjuda ett mer hållbart transportalternativ.

Tillverkningen av trämassa är en enorm industri. Enligt Världsnaturfonden använder branschen upp mot 12-15% av träet från våra skogar. Tur är det därför att vissa moderna raffinaderianläggningar lyckas utvinna lignin från processen av att tillverka pappersmassa. Av lignin går det att tillverka flera olika produkter, som bl.a. kolmaterial för elbilsbatterier och alternativ till fossila bränslebaserade fenoler som används i lim och polyoler för skummaterial. Skogsindustrin är en sektor ansvarig för stora utsläpp, men genom att kunna ersätta fossilbränsleolja med lignin, sågspån, bark, förnybar svartlut och trätjärolja hoppas många bolag kunna kraftigt reducera sina utsläpp, samtidigt som de minskar sina kostnader. 

Resursåtervinning kommer i många olika skepnader. I dag finns ett antal enorma matkedjor vars agerande när det kommer till cirkularitet kommer ha en stor inverkan på samtidens miljöarbete. Idag skickar flera bolag sitt matavfall, inklusive fetter, matoljor och matrester till anläggningar för anaerob nedbrytning. Det organiska avfallet omvandlas sedermera till förnybar biogas för att generera elektricitet, medan det kvarvarande fasta materialet omvandlas till gödsel. När fler och fler aktörer och kanske viktigast av allt, större aktörer, väljer att hantera sitt matavfall på detta sätt, skapas ett kretslopp där både el och gödsel stiger ur något  som tidigare bara hade bränts upp. 

En informerad och väljande konsument

I föregående stycke beskrev vi tre storskaliga exempel på cirkularitet inom den moderna ekonomin. Det finns oändligt många fler exempel och hoppet är att kunskap och lönsamhet i kombination med ett ökat antal regulatoriska krav, bara kommer att driva på utvecklingen ytterligare. 

Det bör dock nämnas att ett stort antal bolag kommer att möta utmaningar då de förändrar sin grundverksamhet till att ligga i linje med idén om en cirkulär ekonomi. Inte alla verksamheter lämnar sömlösa utrymmen till förändring, utan kommer innebära övergångskostnader i form av ny teknik, ny expertis och ny övergripande affärsmodell. För denna grupp av företag kommer konsumenten och dess agerande spela en viktig roll. 

Olika undersökningar ger olika resultat men det står klart att hållbarhet är en viktig fråga för dagens konsumenter. I ett land som Sverige har gruppen som anser sig vara värdedrivna konsumenter traditionellt varit stor. Detta är en grupp som i en högre utsträckning väljer produkter och tjänster som ligger i linje med deras värderingar. Samtidigt har tuffa tider, från pandemi till lågkonjunktur, påverkat utsträckning i vilken konsumenten är villig att betala mer för en produkt de anser vara mer hållbar. I en rapport från Svensk Handel säger 31% av företagen inom livsmedelsbranschen att de under det senaste året sett ett minskat intresse för hållbara produkter. Samma siffra för samtliga bolag är 14%.

Med andra ord vill de flesta av oss ha hållbara produkter samtidigt som många av oss, av olika anledningar, inte vill betala mer för dessa. Detta är en balansgång som många bolag i sin resa mot en cirkulär ekonomi kommer behöva gå. Men många gånger är kommunikation här en avgörande faktor, att göra det tydligt för konsumenten hur och varför en produkt ur ett hållbarhetsperspektiv är bättre än en annan. Detta leder till ökad kunskap och förståelse inför vad det faktiska värdet av deras konsumtion är, en insikt som många undersökningar pekar på ökar sannolikheten att kunden väljer det mer hållbara valet. 

För i slutändan är den cirkulära ekonomin något som inte bara företag utan alla behöver ta sikte på. En plats där vi genom vår konsumtion men också vårt beteende kan vara med och forma en hållbar ekonomi vilken, beroende på ditt tidsperspektiv, är lönsam för alla.