CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och innebär att företag vid sidan av att öka sina vinster också har ett ansvar för sin påverkan på samhälle och miljö. Idén är att CSRD, genom fri vilja och krav, ska få företag att bidra till en mer hållbar utveckling genom att i sin verksamhet ta hänsyn till en rad faktorer – faktorer som inkorporerar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. CSRD-direktivet är en del av agendan för hållbar finansiering och spelar en viktig roll mot att nå målen i EU:s gröna giv. Efter att ha blivit antaget av både Europeiska rådet och Europaparlamentet är tanken att CSRD ska bidra till att öka transparensen kring hur företag påverkar den miljömässiga och sociala hållbarheten. 

Ansvar och krav

Den mer noggranna läsaren noterade att ovanstående stycke gav plats till det kursiverade ordet och; detta för att aktualisera frågan om ansvar. För enligt CSRD är hållbarhetsrapportering frivilligt för företag som inte uppfyller vissa tröskelvärden, värden som bestäms utifrån tre huvudsakliga kriterier: balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda. Företag som överstiger minst ett av dessa tröskelvärden omfattas av CSRD och måste rapportera enligt de krav och riktlinjer som fastställts. 

CSRD är med andra ord inte frivilligt för alla, utan innehåller för vissa bestämmelser om både innehåll och kvalitet på rapporteringen. Enligt CSRD kommer europeiska företag och organisationer vara skyldiga att rapportera enligt  hållbarhetsstandarderna, kända som European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Detta för att säkerställa att företag tillhandahåller jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information om hur deras verksamhet påverkar människor, miljö och klimat. 

Nästan lika snabbt som föregående rader sammanfattade direktiven, är tempot i vilket de implementeras. I fyra etapper, med start 2025, kommer CSRD-kraven införas för allt fler företag med målbilden satt på 2029 då är att även icke-europeiska bolag med en nettoomsättning norr om 150 miljoner euro och minst ett dotterbolag/filial inom EU, behöver rapportera enligt CSRD. 

Vems incitament?

När samtal och text formas av ordet krav tappas kravens positiva egenskaper ofta bort. För ja, att rapportera enligt CSRD och ESRS kräver mer arbete än att inte göra det. Men det finns bevisligen samtidigt ett antal positiva effekter med att göra detta. Den kanske mest övergripande aspekten är vad man skulle kunna kalla för en kulturell effekt. Bolag som, frivilligt eller ej, rapporterar enligt CSRD:s principer, integrerar av naturliga skäl hållbarhetsaspekter i sin verksamhet, något som gör bolagen mer benägna att uppfylla regleringar och minimikrav. 

Detta minskar inte bara risken för framtida rättsliga åtgärder och negativa påföljder, det bidrar till en kultur där bolagsstyrelser behöver ha kännedom om sin verksamhets externaliteter och kan på så sätt identifiera och rapportera om eventuella hållbarhetsrisker. Denna kulturförändring, en plats där hållbarhet inte enbart betraktas som en rapporteringsfråga, är givet direktivets ankomst en proaktiv åtgärd som kan och bör betraktas som en lönsamhetsfråga. 

Lönsamhet, inte bara ur ett varumärkesperspektiv, utan ur kulturperspektiv som oberoende av hur långt fram du tittar kommer att attrahera nya kunder och investerare som är villiga att välja och betala mer för produkter och tjänster som är mer hållbara. 

En ny era där det av data krävs mera

EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och en mängd internationella konventioner kring miljö och mänskliga rättigheter har och kommer fortsätta leda till en ökad lagstiftning inom hållbarhetsdomänet. Införandet av CSRD och ESRS markerar en signifikant förändring inom redovisning där företag måste hantera riskmedvetenhet, riskanalys och riskhantering inom en mängd olika hållbarhetsområden. 

Denna typ av kvalificerad syn på risk och åtgärd kräver data. Bolag måste kunna förklara sin data och anförskaffa sig kompetenser och processer för att verifiera information i hela sin värdekedja. För att detta ska kunna uppnås behövs utbildning och vägledning. Att börja rapportera enligt ESRS innebär inte att företag nu väljer att titta i en pärm de tidigare undvikit, istället måste de ofta säkerställa ett dataunderlag från områden av deras verksamhet de ofta tidigare inte granskat. Men att genomföra denna resa, att säkerställa information för att ligga i linje med både existerande och kommande rapporteringskrav, kan ofta vara lönsamt!

Mestros verksamhet är ett gott exempel, där energidata från en mängd olika verksamhetsområden inte bara behöver presenteras, utan analyseras. Men att genom insamling, analys och visualisering bilda sig en uppfattning om verksamhetens energianvändning, föranleder ofta kostnadsbesparingar i form av ett ändrat beteende. Ett ändrat beteende som med andra ord inte bara är lönsamt utan tar bolaget närmare sina hållbarhetsmål.

I slutändan

CSRD och ESRS är två viktiga ramverk för rapportering men det finns fler. Det övergripande värdet i att rapportera enligt dessa standarder, frivilligt eller ej, är att bolaget tar höjd inför externa krav samtidigt som de genom samma process utvecklar en mer grundlig förståelse för den egna verksamheten. Det existerar således en inneboende logik av lönsamhet där aktuella investeringar i tid och pengar, inom en snar framtid, kommer tillbaka i form av kontroll, kunskap och kultur. 

Kontroll då bolag genom regulatorisk efterlevnad minskar risken för rättsliga åtgärder och negativa påföljder. Kunskap då denna process av rapportering kräver en förståelse för verksamhetens externaliteter, insikter som synliggör utrymmen för förbättring. Och sist men inte minst kultur, en position av framtidssäkring som inte bara besitter potentialen att attrahera kunder med högre ställda krav, utan investeringar som givet bolagets rapportering anses vara säkrare och mer hållbara. 

CSRD synliggör på så sätt relationen mellan hållbarhet och lönsamhet. Krav eller ej, bolag som redan nu tar höjd inför denna kulturförändring kommer på sikt inte bara minska sina risker, de kommer av naturliga skäl diversifiera sin verksamhet och stå stadigare på färden mot en mer hållbar framtid.