Vi som använder den nordiska elmarknaden har tidigare använt oss av en metod kallad Net Transfer Capacity (NTC), där kapaciteten i nätet har beräknats på förutbestämda gränsvärden mellan två områden. Syftet har varit att bestämma den maximala mängd elektricitet som kan överföras mellan olika elområden (eller länder) utan att riskera överbelastning i elnätet.

Denna metod saknar dock flexibilitet och tar inte hänsyn till de faktiska, varierande förhållandena i elnätet. Med detta menas att NTC-metoden haft en oförmåga att anpassa överföringskapaciteten efter de faktiska och dynamiska förhållandena i elnätet vid en given tidpunkt. Med andra ord så har metoden, även om det fysiskt sett skulle kunna överföras mer el vid vissa tidpunkter, eller via alternativa överföringsvägar, begränsat elöverföringen mer än nödvändigt för att upprätthålla säkerheten. Detta kan och har skapat flaskhalsar och ineffektivitet i systemet – särskilt i perioder med hög förnybar elproduktion eller oväntade svängningar i efterfrågan.

Men nu tar det naturliga flödet över…
Den flödesbaserade metoden (FB-metoden) innebär att elen kan flöda via flera vägar genom nätet, beroende på aktuell kapacitet och efterfrågan. Elmarknaden optimerar utnyttjandet av stamnätet baserat på fysiska förutsättningar snarare än förutbestämda gränser. Genom att använda detaljerade datamodeller kan systemet kontinuerligt justeras, vilket i slutändan kan skapa en mer effektiv och driftsäker elöverföring.

Varför?
Bakgrunden till övergången kan sägas vara tudelad. En del av svaret ligger i EU:s ambition att harmonisera elmarknaderna, att skapa liknande förutsättningar och begränsningar på en gemensam elmarknad.  En annan anledning är det ökade behovet av flexibel och säker elöverföring. Med en växande andel förnybar energi som vind och sol ställs nämligen högre krav på att kunna hantera variationer i produktionen. FB-metoden ska möta dessa behov genom att öka handelskapaciteten på elmarknaden, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften i hela Europa. Svenska kraftnät har länge arbetat med metoden och testat den i olika simuleringar, och man uppskattar att den nya modellen på sikt ska leda till en tryggare elförsörjning.

Om man ska vara helt ärlig kan man nog lägga till en tredje anledning till bytet; nämligen att skiftet till FB-metoden skulle kunna ses som ett sätt att reducera risken för de höga kostnaderna och tidsåtgången som skulle krävas för en fysisk utbyggnad av stamnätet. Den flödesbaserade metoden kan istället maximera befintlig kapacitet i elnäten utan behov av storskaliga investeringar, vilket i praktiken innebär att Sverige undviker investeringar på uppskattningsvis 40-50 miljarder kronor.

Vad betyder FB-metoden för fastighetsbranschen?
För fastighetsbranschen innebär detta på kort sikt en potentiell lösning på kapacitetsutmaningar för nya fastighetsprojekt och en mer stabil energiförsörjning för befintliga byggnader.Målet för alla är att i högre grad kunna lita på en stabil elförsörjning även under kalla vinterdagar med hög efterfrågan. Den flödesbaserade metoden möjliggör snabbare och bättre anpassningar av elflödet, vilket minskar risken för elbrist och höga toppar i elpriset. Av samma anledning skulle metoden kunna bidra till att utjämna elpriserna mellan elområden, vilket är viktigt för fastighetsägare som verkar i södra Sverige, där elpriserna har varit högre än i andra delar av landet.Det ska samtidigt nämnas att samma metod i teorin kan öka priserna i vissa områden när Sverige harmoniseras med övriga europeiska elpriser. Detta kan göra energikostnaderna mindre förutsägbara. Dessutom krävs en utveckling av metodens tillämpning för att den ska möta de behov som både fastighetsbranschen och andra aktörer ställer på långsiktig hållbarhet och kostnadseffektivitet. Ei (Energimarknadsinspektionen) kommer att övervaka och driva förbättringar av metoden baserat på ny data och marknadsbehov, vilket gör att FB-metoden troligen kommer att utvecklas ytterligare under de kommande åren.

För fastighetsbranschen innebär införandet av en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod både nya möjligheter och en förändrad marknadsdynamik. Anpassningen till denna nya elhandelsmodell kan på sikt troligen leda till en mer stabila och mer förutsägbar energisituation, detta i en värld som ständigt ställer högre krav på flexibilitet och hållbarhet.

Med en optimerad elöverföring kan mer förnybar energi utnyttjas maximalt, vilket inte bara stöder hållbarhetsmålen utan också gynnar fastighetsbranschen genom mer stabila och mer förutsägbara elpriser. Ett flexibelt elnät och ett hållbart energisystem, där det ena möjliggör det andra och skapar grunden för en långsiktig och klimatneutral energiförsörjning. Något vi alla behöver på vägen mot 2030!