Hur ska vi förstå en byggnads livscykel?

Från byggnation till rivning – en byggnads livscykel och dess klimatpåverkan

Hur stor miljöpåverkan har en byggnad egentligen? Genom att analysera en byggnads hela livscykel – från byggskedet till rivningen – kan fastighetsägare få en komplett bild av de utsläpp som uppstår under byggnadens livslängd. GHG-protokollet erbjuder ett ramverk för att beräkna och rapportera dessa utsläpp och hjälper fastighetsägare att identifiera var de största förbättringsmöjligheterna finns. Men hur går detta till, och vilka steg måste följas för att säkerställa en korrekt rapportering?

Detta är ett utdrag ur en mer omfattande guide om utsläppsrapportering i fastighetsbranschen enligt GHG-protokollet. 💡 Tveka inte att hämta hela guiden kostnadsfritt genom att klicka här!

Att se en byggnad som en serie händelser snarare än en statisk struktur är grundläggande när det kommer till att förstå dess utsläpp. En byggnad genererar nämligen utsläpp i flera skeden av sin livscykel, från produktionen av material till energianvändningen under driften och slutligen rivningen.

GHG-protokollet föreskriver att en byggnads livscykel delas upp i fyra huvudskeden:

1. Byggskedet

Detta skede inkluderar utvinning och bearbetning av råmaterial som används vid byggnation. Exempel på material som kan ha stor klimatpåverkan är stål och cement, vars produktion släpper ut stora mängder koldioxid. Transporten av dessa material och energianvändningen på byggplatsen adderar ytterligare till byggskedets klimatavtryck.

2. Användningsskedet

Under byggnadens livstid uppstår kontinuerliga utsläpp från energianvändning för uppvärmning, ventilation och belysning. Här är det viktigt för fastighetsägare att övervaka och optimera byggnadens energiförbrukning för att minska både direkta och indirekta utsläpp. Energibesparande åtgärder, som att förbättra isoleringen eller installera smarta energisystem, kan bidra till att reducera påverkan i detta skede.

3. Slutskedet

När byggnaden har nått slutet av sin livslängd, rivs den och byggmaterial återvinns eller slängs. Det är viktigt att inkludera de utsläpp som genereras under rivningen i fastighetsägarens rapportering. Återanvändning av material kan minska de negativa miljöeffekterna, men även transport och avfallshantering i slutskedet måste redovisas.

4. Påverkan utanför livscykeln

Detta skede inkluderar fördelar eller nackdelar som kan uppstå genom återvinning av material. Om exempelvis återvunna material används i en ny byggnad, minskar behovet av nya råvaror och därmed även utsläppen från materialutvinning. Detta perspektiv blir allt viktigare för framtidens hållbara byggnadsprojekt.

Genom att noggrant redovisa utsläpp i alla dessa skeden kan fastighetsbolag inte bara uppfylla rapporteringskrav, utan även bidra till en långsiktig och hållbar utveckling inom byggsektorn.


Att tänka på en byggnad ur ett livscykelperspektiv innebär att ta ansvar för utsläppen i varje steg, från byggnation till rivning. Genom att använda GHG-protokollets riktlinjer och beräkna alla relevanta utsläpp kan fastighetsägare förbättra sin klimatpåverkan och förbereda sig för framtida miljökrav. Vare sig det gäller val av byggmaterial eller optimering av energianvändningen, är varje steg ett viktigt bidrag till en hållbar framtid.

Dela detta inlägg

Ta del av det senaste från Mestrosfären!

Nyhetsbrev från Mestro

Ta del av det senaste från Mestrosfären!

Nyhetsbrev från Mestro

Här lägger vi en Iframe