Solcellsanläggningar och vindkraftverk genererar utsläppsfri energi men bara när solen skiner och vinden blåser. Överskottet kan lagras för senare användning men i dagsläget har elnätet en minst sagt begränsad lagringskapacitet. I ett land som Sverige skulle man kunna gå så långt som att säga att det enda som håller oss tillbaka från ett 100% förnybart energilandskap är vår förmåga att lagra och expediera efter behov.
Men vad är energilagring? Vad driver utvecklingen och vad är dess potential? Häng med när vi går till botten med en av vår tids viktigaste energifrågor!
Där viljan finns..
Incitamenten för en utvecklad elektrisk energilagring har varit och fortsätter vara enorm. En samtida oro inför den delade elmarknaden har gjort att efterfrågan på t.ex. solceller skjutit i höjden. Det ligger i solenergins natur att de soliga timmarna är de lyckliga timmarna något som gör att självförsörjning utan lagring sällan når en högre procentsats. Detta kanske främst då vi traditionellt använder mer el under eftermiddag och kväll och inte under SPF-timmarna. Viljan till utvecklade lagringsmöjligheter är således delad mellan producenter och konsumenter av solceller, då produkten för båda parter skulle nå ett högre värde.
Men det är inte bara solel som vill lagras! Även ett vindkraft följer naturens lagar, bara här heter fienden inte moln utan mojn. Men olika energikällor kommer med olika lagringsmöjligheter och även om sol- och vindkraft är släktingar i sin förnybarhet, har de olika utsikter när det kommer till lagring.
Möjligheterna är desamma – den ekonomiska logiken skiljer sig.
Frågan är huruvida förnybar energi, såsom vindkraft och solceller, producerar tillräckligt med energi för att driva på både sin egen tillväxt och den nödvändiga tillväxten av energilagring. Den teknologiska utvecklingen har gjort att både sol- och vindkraft i dagsläget producerar mer energi än vad de konsumerar men med påslaget av energi nödvändig för att tillverka lagringsmöjligheter skiljer sig den ekonomiska vinsten.
Vindkraften har i energitermer råd med mer lagringsutrymme, tillräckligt för att tillhandahålla tre dagar av oavbruten energi. Solceller har utifrån samma matris råd med drygt en tredjedel av detta. Varför? Främst handlar detta om att mer energi går in i tillverkningen av solceller (i förhållande till dess senare produktion) än vad som gäller för vindkraftverk.
Detta ska inte tolkas som att behovet av lagring av solel inte är enormt. Lagring är nämligen inte bara en fråga för det delade elnätet, lagring är en central fråga för den enskilde producenten – grannen som installerat solceller på taket. För det finns i dagsläget fler av dessa än grannar med ett eget vindkraftverk. Även om batterierna fortfarande är att betrakta som dyra möjliggör de en högre grad av självförsörjning, något som ligger i allas intresse. Av den anledningen erbjuds än 50% grönt rot-avdrag vid köp av batteri till solceller. Om alla som i dagsläget äger solceller också ägde ett högkapacitets-batteri skulle behovet av extern el inte försvinna men väsentligt reduceras. Detta är en enormt viktig del av lagringsutvecklingen, om inte annat för att efterfrågan på solceller är skyhög. Men när det kommer till batteriteknik, slåss fler om uppmärksamhet.
Vem driver utvecklingen?
Marknadens absolut vanligast batterilösning kallas för li-ion, på engelska kort för lithium-ion, på svenska litium-jon. Li-ion batterier går att finna i allt från Tesla-bilar, Iphones och solcellsbatterier. Året 2030 uppskattas den globala batteri industrin omsätta 284 miljarder dollar – en tillväxtkurva främst formad av den ökade efterfrågan av just fordons tillämpningar. EU har klubbat igenom ett stopp av tillverkning av bensin- och dieseldrivna bilar från 2035. Detta är bara en av anledningarna till att efterfrågan på elbilar ökat lavinartat. Och så även batterierna som driver dessa. Fordonsindustrin driver inte ensam utvecklingstakten och li-ion är inte den enda batteritypen men det säger trots allt något om riktningen i vilken många investeringar flyger.
I takt med att förnybara energikällor blir en större del av den svenska elmixen ökar också behovet av energilagringssystem. Intermittens, elproduktions svajande och irreguljära intervall, är fienden som lagring kan bekämpa. Därför ser vi större lagringsprojekt ta plats på svensk mark, bl.a. i Linköping där Alight och Tekniska Verken i december öppnar Sveriges största samlokaliserade batterilagring i en solpark. Effekten ligger på 2 MW/2 MWh, vilket innebär att parken kan balansera elnätet och erbjuda en flexibilitet nödvändig för att t.ex. bygga ut den förnybara energin. Detta är enormt viktigt men är också enormt stor investering.
Av denna anledning får inte den enskilde producentens lagring glömmas bort. I en tid där kostnaden för energin vi använder stigit, kan även en temporär avlastning göra stor skillnad på månadsfakturan. Men även med ett modernt batteri kommer det vanliga flerbostadshuset behöva luta sig mot det delade elnätet. Det är därför lagring i det delade nätet och lagring i den enskilda fastigheten måste samexistera. Och mer än att samexistera måste utvecklingstakten öka.
Insikter att bära med sig
Mestros röst ringer inte högst i världen av energilagring, men vår kunskap när det kommer till dess effekter placeras oss i vilken expertsoffa som helst. Och om något från vårt håll måste tydliggöras så är det att jakten på den snabbaste telefonen och elbilen med längst räckvidd inte får förblinda oss i färden mot den slutgiltiga destinationen: en hållbart energilandskap. Både telefonen och bilen kommer laddas på samma platser som vi bor, som vi jobbar, ja där vi lever – i fastigheter. Därför får fastighetens och dess roll i ett ekosystem av lagring aldrig glömmas bort.
I lagring bor utbyggnaden av förnybar energi, i utbyggnaden av förnybar energi bor lägre kostnader. Men tills den dagen är här måste avlastning finnas för aktörer, redan nu villiga att investera i grön teknologi som solceller. Så låt oss alla hoppas på en lagringskapacitet som blir smartare, större och billigare. För utan lagring kommer allas våra bedrifter, varje litet steg framåt göras i motvind.
När det kommer till klimatomställningen finns det få saker vi behöver lika mycket som en härlig bris i rätt riktning.
