Låt oss börja från början – EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive och kom 2010 på plats för att sänka fastigheternas klimatavtryck. Idén var att man genom en formalisering av ett antal krav skulle uppmuntra medlemsländerna att effektivisera energianvändningen i landets fastighetsbestånd och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. EPBD är en viktig drivkraft inom ramen för projektet fit for 55 – hoppet om att kunna reducera utsläppen med 55% tills 2030.
Så vilka är kraven?
Kraven på medlemsländerna handlar bl.a. om att fastställa energiprestandakrav på nya byggnader och vid renovering av existerande byggnader. Länderna ska också upprätta en nationell handlingsplan för att främja energieffektivisering och införa obligatoriska inspektioner av värme- och luftkonditioneringssystem i byggnader med en total nominell kyleffekt större än 12 kW.
Men detta är inte allt. Ett av direktivets viktigaste delar handlar om införandet av så kallade energicertifikatsystem för byggnader. Faktum är att alla nya fastigheter och alla befintliga fastigheter som säljs eller hyrs ut måste ha ett energicertifikat som ger uttryck för byggnadens energiprestanda på en skala mellan A till G. Syftet är att informera både ägaren och brukaren om skicket på fastighetens energiläge och på så sätt uppmuntra till effektivisering. Faktum är att EU i dagsläget förhandlar ett förslag som säger att fastigheter med en för låg energiprestanda efter en viss punkt, överhuvudtaget inte får säljas eller hyras ut.
Ligger Sverige i linje med kraven?
Det korta svaret är ja. I Sverige har flertalet åtgärder vidtagits för att uppfylla kraven formulerade i EPBD. Först och främst har byggreglerna skärpts. Det senaste regelverket BBR29, innebär att nya byggnader måste uppfylla högre energiprestandakrav än tidigare. Reglerna är omfattande men lite övergripande kan man säga att det handlar om att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning.
I Sverige har vi också infört krav på energideklarationer för befintliga byggnader som säljs eller hyrs ut. För att öka incitamenten att uppnå en högre energiprestanda finns det också stöd i form av ROT-avdrag, energikartläggningar och energirådgivning, där den sistnämnda är en kostnadsfri, opartisk och lokalt anpassad service som tillhandahålls av kommunerna.
Vi har också en nationell handlingsplan för att främja energieffektivisering i byggnader. Denna handlingsplan innehåller ett antal åtgärder för att minska energiförbrukning i fastigheter. För att minska utsläppen av växthusgaser från uppvärmning och kyla av byggnader har vi i Sverige också ökat användningen av förnybar energi, med andra ord utgör energikällor som solenergi och geotermisk energi en större del av den svenska elmixen. Under senaste årets många perioder av höga elpriser har efterfrågan på energikällor likt solel ökat lavinartat, något som vittnar om att vi nog bara sett början på den förnybara energins intåg i fastighetsbranschen.
Varför alla dessa certifikat!?
Det finns olika sätt att förhålla sig till certifikaten stigna ur EPBD:s kravställan. Ett är att det bara är jobbigt, att pressen har ökat på redan pressade fastighetsägare. Ett annat sätt att se på det är att certifikaten hjälper fastighetsägaren att identifiera energieffektiviseringsåtgärder som gör att de på lång sikt kan spara pengar. Energiuppföljning är en viktig del i upprätthållandet av en god energiprestanda – certifikaten kan därför ses som en typ av utvärdering, ett sätt att identifiera hur och när man ska genomföra vissa åtgärder.
En annan fördel med energicertifikaten är att fastighetsägare kan marknadsföra sina byggnader genom att visa upp dess goda prestanda. Både hyresgäster och köpare är av naturliga skäl intresserade av fastigheter med en låg energiförbrukning och kommer, speciellt i tider av höga energipriser, välja investeringen som på lång sikt kan spara dem pengar.
Sen har vi ju den där stora, den där övergripande anledningen till varför energicertifikaten spelar en viktig roll på vår gemensamma resa framåt. Genom att ha en standardiserad metod för att bedöma energiprestanda, kan denna bjässe till bransch också bidra till en minska påverkan på klimatet. Fastigheter står för lite drygt 40% av landets energianvändning och 20% av dess utsläpp. En fastighetsbransch som effektiviserar sin energianvändning är en bransch som kommer spela en enormt viktig roll i vår hållbarhetsresa.
Inte krångligare än så
EPBD och dess krav på energianvändningen i fastigheter är bara ett av många sätt för oss att uppnå våra hållbarhetsmål. Fastighetsbranschen är viktig av många anledningar, kanske främst för att hållbarhetsmålen utan den kommer vara svåra att uppnå. Genom att öka byggnadernas energieffektivitet kan vi minska utsläppen, bekämpa energifattigdom, minska människors sårbarhet inför energipriserna och stödja en ekonomisk återhämtning och skapandet av nya arbetstillfällen. Detta är varför EPBD är på plats och varför det är en av branschens viktigaste direktiv.
