ESRS 101 – frågor och svar om den nya europeiska standarden för hållbarhetsrapportering

Mycket har hänt och mer kommer att hända. Den första augusti trädde den uppdaterade versionen av ESRS i kraft, ett faktum som kommer påverka de flesta bolag verksamma på den europeiska marknaden. De uppdaterade reglerna är omfattande och lyfter mer än någonting annat hållbarhet från något ofta abstrakt, till något konkret. Häng med när vi sätter oss ned med Mestros egna Camilla Lindberg, för att gå igenom allt du behöver veta om denna rapporteringsstandard med kraften att förändra det europeiska hållbarhetsarbetet.

Som så många gånger tidigare är vår ambition här på Mestro att tillgängliggöra information som annars ofta kan uppfattas som komplex. Detta gör vi denna gång genom att börja i det stora för att röra oss mot det konkreta. Detta innebär att du i slutändan kommer ha koll på allt från vad ESRS är till hur det kommer påverka din verksamhet. Vi satte oss ner med Sustainability Manager Camilla Lindberg, för att få svar på alla frågor!

Vad är ESRS och hur hänger det ihop med CSRD?

CSRD kräver att bolag använder sig av ESRS för att rapportera om sin hållbarhetsprestanda.

ESRS är en förkortning för European Sustainability Reporting Standards. Det är en uppsättning standarder som har utvecklats av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group). ESRS är utformad för att assistera företag i sin rapportering om hållbarhetsprestanda på ett konsistent och jämförbart sätt. Och det måste de enligt ja, du gissade rätt, CSRD.

CSRD kräver att vissa stora företag och noterade företag i EU rapporterar om sin hållbarhetsprestanda. Förordningen syftar till att öka transparensen och jämförbarheten av hållbarhetsinformation från företag i EU. Läs mer om det i vår artikel här!

CSRD och ESRS hänger ihop eftersom CSRD kräver att företag använder ESRS för att rapportera om sin hållbarhetsprestanda. CSRD kräver dock inte att företag använder ESRS exklusivt. Företag kan också använda andra rapporteringsramverk eller standarder, men ESRS är den föredragna rapporteringsramen för CSRD.

Vad är nytt med ESRS?

Europeiska Kommissionen har godkänt en uppdaterad version av ESRS.

Den 31 juli 2023 godkände Europeiska Kommissionen den senaste standarden av ESRS, avsedd att vara ett gemensamt mått för hållbarhetsredovisning inom alla företag under omfattningen av CSRD. Den banbrytande standarden markerar en viktig utveckling där över 50 000 företag nu åläggs att inkludera hållbarhetsredovisningar inom EU. Denna ökning är imponerande då den tidigare versionen ansågs vara giltig för drygt 12 000 företag.

Varför antar kommissionen uppdaterade europeiska standarder för hållbarhetsrapportering?

För att säkerställa kvalitativ rapportering när det kommer till hållbarhet.

Enligt EU-lagen måste stora och börsnoterade företag rapportera om risker, möjligheter och påverkan på människor och miljö. Trots detta har tidigare hållbarhetsinformation ofta ansetts vara otillräcklig och svår att jämföra företag emellan. Detta uppfattar kommissionen har skapat en osäkerhet för investerare och andra intressenter.

Uppdaterade ESRS antas för att adressera dessa problem och hjälpa företagen att kommunicera hållbarhetsprestanda effektivt. Genom att införa gemensamma standarder vill kommissionen skapa jämförbar och pålitlig information, främja hållbar finansiering och minska rapporteringskostnader för företagen.

Genom att använda gemensamma standarder, enligt redovisningsdirektivet, vill man säkerställa kvalitativ rapportering och främja en kultur av större offentligt ansvarstagande.

Hur har ESRS utvecklats?

ESRS är huvudsakligen utformat av EFRAG.

ESRS har utvecklats genom att följa riktlinjerna i den tidigare versionen av redovisningsdirektivet. Standarderna baseras på teknisk rådgivning från EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group), som utarbetade ett utkast efter att ha rådslagit investerare, företag, revisorer, fackföreningar, akademiker, nationella normgivare och medlemmar från civilsamhället.

EFRAG:s utkast till standarder lämnades till kommissionen i november 2022, detta efter ett genomfört omfattande ändringar för att minska företagens administrativa börda. Kommissionen samrådde sedan med medlemsstaterna och olika EU-organ för att förbättra standarderna och publicerade det föreslagna slutliga ESRS-förslaget för allmänna kommentarer i juni 2023. Det är denna sistnämnda version som nu trätt i kraft.

Vad kommer företagen att behöva rapportera?

ESRS kräver att företagen rapporterar både om sin påverkan på människor och miljö samt om hur sociala och miljömässiga frågor skapar finansiella risker och möjligheter.

Standarderna inkluderar generella principer och specifika upplysningskrav, med undantag för krav som baseras på väsentlighet. Företag måste nu utföra dubbla väsentlighetsbedömningar för att avgöra relevant information som ska rapporteras. Företagen måste till skillnad från tidigare göra en väsentlighetsanalys på hur bolaget påverkar omgivningen men också hur omgivningen påverkar bolaget.

Europeiska Kommissionen genomförde ett antal förändringar i EFRAG:s utkast. De införde bland annat ytterligare infasningsbestämmelser (som för den som undrar är), mekanismer som används för att gradvis implementera något istället för att det omedelbart ska gälla. Detta infördes för att underlätta rapporteringen för mindre företag.

Kommissionen lade också till en ökad flexibilitet för företag att avgöra vad som är relevant information baserat på deras situation och kallar fler rapporteringskrav ”beroende av väsentlighet”.

Kommissionen har också gjort om vissa krav som av EFRAG ansågs vara obligatoriska, till frivilliga. Detta gällde i synnerhet krav som ansågs vara alltför utmanande eller kostsamma för företagen.

**Kommer svängrummet när det kommer till väsentlighet underminera samstämmigheten med andra delar av EU-lagstiftningen om hållbar finansiering?**

Det korta svaret är nej.

ESRS innehåller specifika datapunkter som motsvarar information som krävs enligt regleringar som SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation), BMR (Benchmarks Regulation) och CRR (Capital Requirements Regulations). Om ett företag anser att en datapunkt från dessa regleringar inte är väsentlig, måste det ange detta som ”inte väsentlig” och tillhandahålla en tabell med dessa datapunkter. Denna åtgärd underlättar för finansmarknadsaktörer och institutioner att uppfylla sina egna skyldigheter enligt dessa regleringar.

För ytterligare tydlighet kommer ramverk och tillämpningsstandarder att erbjuda vägledning om hur företag bör hantera icke väsentliga datapunkter. Denna praxis kommer att hjälpa finansmarknadsaktörer och rådgivare att förstå hur icke väsentliga indikatorer påverkar rapportering inom ramen för SFDR.

Med andra ord kommer det finnas ett antal riktlinjer mot vilka företag kan luta sig för att förstå vad som kan anses vara väsentligt och inte. Men ESRS är utvecklat med andra rapporteringsstandarder i åtanke för att inte bli motsägelsefull.

Hur kommer ESRS påverka små och medelstora företag?

Det kommer att påverkas men i varierande utsträckning.

Enligt redovisningsdirektivet, ändrat genom CSRD, finns inga nya krav på hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag förutom de som är noterade. Istället träder tidigare schema i kraft.

Detta innebär att det för små och medelstora noterade företag införs ett proportionerligt rapporteringssystem. Dessa företag behöver inte rapportera hållbarhetsinformation förrän år 2026, med möjlighet till ytterligare två års undantag. Dessutom kommer de erbjudas möjligheten att rapportera enligt mindre krävande standarder än ESRS. EFRAG arbetar i dagsläget för att kunna presentera ett sådant utkast till kommissionen.

Men, vissa små och medelstora bolag som inte är noterade, kan ändå få begäranden om hållbarhetsinformation från intressenter som kunder och investerare. EFRAG utvecklar i dagsläget också frivilliga standarder för dessa företag för att kunna underlätta deras arbete. För oavsett ett bolags storlek har hållbarhetsrapportering utvecklats till att för många signalera ett bolags hälsa på vägen framåt.

Enligt ESRS kommer standarderna för noterade små och medelstora företag att få vad som skulle kunna kallas ett tak, en övre maxgräns för vad de kan vara skyldiga att rapportera. Detta gör man för att skydda mindre bolag som ägs av större bolag, att falla offer för arbetet som stiger ur oproportionerliga rapporteringskrav.

Kan företag få hjälp att förstå tillämpningen av ESRS?

Från både EFRAG och Europeiska Kommissionen (och från konsulter såklart).

Företag kan idag få icke-bindande teknisk vägledning om tillämpningen av ESRS från EFRAG, detta för att EFRAG som tidigare nämnt är kommissionens tekniska rådgivare vid utvecklingen enligt CSRD. EFRAG kommer att regelbundet publicera vägledning i form av dokument, presentationer och och en portal som särskilt fokuserar på att ge råd om väsentlighetsbedömning och rapportering relaterad till värdekedjor.

Europeiska Kommissionen kommer även att erbjuda viss rättslig tolkning av ESRS när det behövs.

Är ESRS anpassade till globala standarder?

Det korta svaret är ja.

ESRS har från början utvecklats för att passa med standarderna från International Sustainability Standards Board (ISSB) och Global Reporting Initiative (GRI). GRI har varit en viktig referenspunkt under utarbetandet av ESRS, och många av rapporteringskraven direkt inspirerades av GRI.

ESRS och ISSB:s två första standarder har faktiskt utvecklats parallellt och har anpassats för att minimera överlappningar. Detta för att företag i högsta möjliga utsträckning ska kunna rapportera samma information enligt både ESRS och ISSB.

ESRS kommer att kräva rapportering av klimatförändringar på ett sätt som är i linje med ISSB:s klimatstandard. Genom att integrera ISSB-standarder i ESRS går EU längre än andra jurisdiktioner för att främja global sammanhållning av hållbarhetsrapportering. Denna strategi stöder också EU:s mål om hållbar finansiering och den gröna given. Det har varit poängen från första början, att kunna täcka hela spektrumet av hållbarhetsfrågor, till skillnad från ISSB:s standard som huvudsakligen fokuserar på hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets finansiella aspekter.

Vad kommer att hända härnäst?

Schemat är nu lagt för europeiska bolag.

Under andra halvan av augusti kommer den formella granskningen av ESRS att avslutas. Under de lite drygt fyra månaderna kan Europaparlamentet och Europeiska rådet granska och eventuellt förkasta den delegerade akten, men kan inte ändra i dess innehåll.

När det kommer till företaget tillämpning av ESRS så är följande tidsplan fortfarande aktiv.

För företag som sedan tidigare omfattats av direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) samt stora börsnoterade företag utanför EU med mer än 500 anställda, inleds rapporteringen enligt ESRS från räkenskapsåret 2024, med första hållbarhetsredovisningen publicerad 2025.

För andra stora företag, inklusive andra stora börsnoterade företag utanför EU, inleds rapporteringen enligt ESRS från räkenskapsåret 2025, med första hållbarhetsredovisningen publicerad 2026.

För noterade små och medelstora företag, inklusive noterade små och medelstora företag utanför EU inleds rapporteringen enligt ESRS från räkenskapsåret 2026, med första hållbarhetsredovisningarna publicerade 2027.

För noterade små och medelstora företag har möjlighet att undanta sig rapporteringskraven i upp till två år. Senaste startdatum för rapportering är sedan räkenskapsåret 2028, med första hållbarhetsutlåtandet publicerat 2029.

För företag utanför EU som genererar över 150 miljoner euro i EU och har en filial eller dotterbolag inom EU, inleds rapporteringen enligt ESRS från och med räkenskapsåret 2028, med första hållbarhetsutlåtandet offentliggjort år 2029. Separata standarder antas för detta fall.

Många bollar i luften

Ja visst känns det så? För ett stort antal bolag innebär ESRS att man redan nu behöver bilda sig en uppfattning om att man har koll på informationen man nu kommer behöva rapportera. Detta kommer kräva mycket arbete men ett arbete som kommer föra oss närmare våra hållbarhetsmål.

För ESRS kommer att främja både transparens och jämförbarhet av hållbarhetsinformationen. Detta kommer att göra det möjligt för både investerare, konsumenter och andra intressenter att fatta mer välgrundade beslut om företag baserat på deras hållbarhetsprestation. Det kommer av samma anledning också att uppmuntra företag att förbättra sin hållbarhetsprestation, på grund av det ökade trycket från intressenterna. Detta är en ekonomi vi vill ta sikte på.

För i slutändan kommer resultatet förhoppningsvis inte bara vara en minskad miljöpåverkan, utan en mer rättvis ekonomi där vi alla tillåts fatta beslut som ligger i linje med våra värderingar. Så för den som värderar hållbarhet, är ESRS ett stort steg på vägen.