När vi talar om hållbara fonder är en lämplig utgångspunkt SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation). SFDR är en EU-förordning som syftar till att öka transparensen och jämförbarheten i hållbarhetsinformation från finansbranschen. Förordningen trädde i kraft den 10 mars 2021 och ska tillämpas av alla finansiella företag som tillhandahåller produkter eller tjänster som marknadsförs som hållbara.

Målet med SFDR är att göra det lättare för investerare att fatta välgrundade beslut om sina investeringar. Förordningen kräver att finansiella företag ska ge information om hur deras produkter och tjänster bidrar till hållbar utveckling och denna information måste både vara greppbar och tillgänglig. För att undvika missförstånd, det är med andra ord SFDR som genom formulerade krav definierar den hållbara fonden. Men det finns mer än en definition!

Enligt SFDR kan och ska hållbara fonder klassificeras i tre separata kategorier.

• Artikel 6-fonder: Dessa fonder är inte i sig själva hållbara utan ska ge information om hur de hanterar hållbarhetsrisker.
• Artikel 8-fonder: Dessa fonder har hållbarhet som ett av sina mål. De ska ge information om hur de tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin investeringsprocess. Denna typ av fond brukar också kallas för en ljusgrön fond.
• Artikel 9-fonder: Dessa fonder har hållbara investeringar som sitt övergripande syfte. De ska ge information om hur de investerar i bolag som aktivt arbetar för att uppnå hållbarhetsmål. Denna typ kallas i regel för mörkgröna fonder.

Sammanfattningsvis kan man säga att SFDR gör det möjligt för investerare att särskilja olika fonders hållbarhetsambitioner från varandra. Detta genom att ställa krav på vilken information som görs tillgänglig.

Ljusgrön eller mörkgrön – påverka eller ta ansvar?

När det kommer till hållbara fonder spelar nyanserna roll. Av denna anledning ska vi gå igenom några av de mest kända kategorierna av vad som tidigare, övergripande brukade kallas för hållbara men som idag  kommer med viktiga distinktioner. För fram tills för några år sedan kunde en fond kallas för hållbar om den bara undvek investeringar i vissa känsliga verksamheter som till exempel vapen-, tobak- eller oljebolag. Denna metod kallas med hjälp av dagens prism för negativ eller uteslutande screening. När det handlar om hållbarhet kan man argumentera för att dagens uteslutande screening handlar om att minimera hållbarhetsrisker. Men detta är en snårig terräng. I dagsläget är det istället vanligare att fonder implementerar en mer aktiv strategi för att integrera hållbarhet i sina portföljer.

Artikel 8-fonder har hållbarhet som ett av sina mål. De ska ge information om hur de tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin investeringsprocess. Detta kan inkludera att investera i bolag som arbetar för att uppnå hållbarhetsmål och att ta ansvar genom att undvika investeringar i bolag som har en negativ påverkan på miljön eller samhället. Men det är viktigt att komma ihåg att en Artikel 8-fond, eller ljusgrön fond, inte aktivt försöker uppnå bredare hållbarhetsmål genom sina investeringar. Fonden kan investera i alla typer av branscher, i alla typer av bolag som försöker uppnå sina egna hållbarhetsmål.

Artikel 9-fonder (mörkgröna) däremot, har en mer aktiv hållning där hållbara investeringar är det övergripande syftet. De ska ge information om hur de investerar i bolag som arbetar för att uppnå allas hållbarhetsmål. Detta kan inkludera att investera i bolag som arbetar för att lösa specifika hållbarhetsutmaningar, till exempel klimatförändringar, fattigdom eller hållbar energi. Detta innebär i praktiken att dessa fonder endast investerar i branscher som till sin natur är hållbara. Här är investeringar ett verktyg för att påverka, att genom en diversifierad portfölj försöka driva på en hållbar utveckling.

Svårt med det ljusgröna

Morningstar, en välrenommerad aktör inom fondanalys, har redogjort för att varje fjärde fond som marknadsförs som ”ljusgrön” i Sverige, inte lever upp till de krav som behövs för att anses hållbar enligt deras bedömning. Detta kan potentiellt påverka Sveriges fondmarknad, där hela 89 procent av fonderna faller inom kategorin ”ljusgröna.”

Artikel 8 i förordningen möjliggör för en fond att marknadsföra sig som en ESG-fond (Environmental, Social, and Governance) men Morningstars experter ifrågasätter dock kriterierna i artikel 8 som de uppfattar är alltför oklara. Enligt deras bedömning är det otillräckligt att enbart exkludera investeringar i så kallade syndaktier som tobak, kol eller vapen för att motivera en ESG-märkning enligt Morningstars tolkning av begreppet.

Läs prospektet!

Ett fondbolag måste erbjuda potentiella investerare ett prospekt, en typ av dokumentation där bolaget måste redogöra för sina investeringsmål, risker, avgifter och andra viktiga uppgifter.

I sammanhanget hållbara fonder är prospektet ett viktigt verktyg för att tydliggöra fondens hållbarhetsstrategi. I prospektet ska fondbolaget beskriva hur de tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer i sin investeringsprocess. Detta kan inkludera information om fondens hållbarhetskriterier, hur fonden integrerar hållbarhet i sin riskhanteringsprocess och kanske viktigast av allt – hur fonden rapporterar om sin hållbarhetsprestanda. Detta är information du som investerare behöver för att utvärdera och således även definiera den givna fondens hållbarhet.

Lönsamhet i flera steg

Tillväxten av hållbara fonder synliggör hur hållbarhet i investeringssammanhang blivit mer än en negativ screening, utan en lönsamhetsfaktor i flera led. Fonder som integrerar ESG-faktorer i sin analys och urvalsprocess kan identifiera företag som är mer benägna att undvika finansiella risker, såsom böter, stämningar eller skadat rykte. Detta kan resultera i en mer stabil och fördelaktig risk-avkastningsprofil. Samtidigt vet vi också att hållbara fonder investerar i företag inom snabbt växande sektorer som förnybar energi, grön teknik och hållbar konsumtion, vilka av naturliga skäl kommer att vara lönsamma då framtiden kräver deras tillväxt.

Eftersom allt fler investerare och kunder efterfrågar hållbara alternativ, kan företag som prioriterar hållbarhet attrahera och behålla fler kunder. Detta i kombination med hållbarhetsfondernas långsiktiga perspektiv, ökar deras motståndskraft mot ekonomiska svängningar och gör dem mer konkurrenskraftiga på lång sikt.

I slutändan blir det tydligt hur investeringar placerade i rätt riktning, tar lönsamheten åt samma håll. Företag och projekt med starka ESG-meriter kan generera lönsamma resultat samtidigt som de främjar en positiv samhällsutveckling – en målbild vi alla behöver ta sikte på.