Throwback Thursday

Under de senaste två klimatkonferenserna (COP27 & COP28) har ett ämne varit återkommande: frågan om ekonomiskt stöd. Det som har efterfrågats är ett finansiellt instrument avsett för att erbjuda ekonomiskt stöd till länder som drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarnas effekter. Detta har resulterat i inrättandet av en klimatfond till vilket det totala löftet om investering uppgått till 12,8 miljarder dollar (med bidrag från drygt 31 länder).

Men klimatfonden är inte det enda finansiella verktyget i lådan. Mellanstatliga organisationer som Världsbanken erbjuder olika typer av finansieringslösningar till sina medlemsländer. Syftet är att hjälpa sårbara länder att hantera ekonomiska chocker och hantera kriser orsakade av naturkatastrofer. Detta görs huvudsakligen genom en speciell typ av lån med ännu mer speciella villkor.

IBRD & IDA-krediter

Låt oss först gå igenom akronymen! IBRD står för International Bank for Reconstruction and Development och IDA står för International Development Association. Båda dessa är institutioner inom Världsbanken som erbjuder finansieringslösningar till sina medlemsländer.

IBRD-lån riktar sig främst till medelinkomstländer och krediterbara låginkomstländer. Till dessa erbjuds finansiering för att stödja ekonomisk utveckling, minska fattigdom och främja långsiktig tillväxt. Lånet finansieras genom att emittera obligationer på internationella kapitalmarknader. IDA-krediternas syfte är på samma sätt att hjälpa de fattigaste länderna i världen genom att erbjuda mycket förmånliga finansiella villkor. Krediterna har mycket låga eller inga räntor och långa återbetalningstider (upp till 30-40 år), inklusive en lång amorteringsfri period och finansieras genom bidrag från medlemmar i Världsbanken och genom interna resurser.

Dessa lån har erbjudits till ett antal länder som genomgått katastrofer eller vill investera i en mer hållbar framtid. Men vissa länder har upplevt svårigheter med att betala av sina lån i tid. Detta har krävt en ny lösning.

CRDC – en klausul med ett tydligt syfte

Ända sedan 1959 har IBRD behållit en kreditvärdering på AAA. Denna höga kreditvärdering har gjort det möjligt att låna till låg kostnad och erbjuda utvecklingsländer med medelinkomst tillgång till kapital på gynnsamma villkor, något som har bidragit  till att säkerställa att utvecklingsprojekt går framåt på ett mer hållbart sätt, samtidigt som det ofta kompletterar eller katalyserar privat finansiering. Men svårigheten för vissa länder har varit att betala i tid, något som förra året fick Världsbanken och andra rådgivare, att införa klimatresilienta skuldklausuler, i IBRD:s fall – CRDC (Climate Resilient Debt Clause). CRDC har gjort det möjligt för utsatta låginkomstländer att skjuta upp sina återbetalningar i upp till två år om de drabbas av en svår orkan, översvämning eller annan typ av katastrof.

De multilaterala bankernas oro har varit att denna typ av klausul ska betraktas som en risk av kreditvärderingsinstituten, vilket skulle påverka de AAA-betyg som gör det möjligt för bankerna att säkra låga lånekostnader, som de sedan kan föra vidare. Därför var det en välkommen nyhet när ett av världens största kreditvärderingsinstitut, Fitch, förra veckan lämnade besked om att frysningar av skuldbetalningar för länder som drabbats av klimatkatastrofer inte skulle påverka bankernas kreditbetyg.

Bedömningen som gjordes var att klausulerna bör ha en minimal inverkan med tanke på omfattningen av bankernas totala balansräkning. Man valde dessutom att inte längre begränsa betyget på nya hybridobligationer (ett sätt för bankerna att låna till utvecklingsprojekt). Fitch förändrade sin metod för dessa obligationer, som är utformade för att ha lägre kapitalbuffertkrav och därmed öka bankernas utlåningskapacitet. Dessa obligationer kommer inte längre att begränsas till ett A-betyg, utan kommer att betygsättas baserat på bankens övergripande kreditprofil. Nu är förhoppningen att de andra stora kreditvärderingsinstituten gör samma bedömning.

Varför spelar detta roll?

Beslutet är viktigt eftersom det erbjuder multilaterala utvecklingsbanker mer flexibilitet och säkerhet i deras finansierings- och utlåningsstrategier. Genom att inte sänka kreditbetygen för dessa banker vid uppskov av betalningar till drabbade länder, kan dessa banker fortsätta att erbjuda lån till lägre räntor, vilket är kritiskt för att stödja utvecklingsländer i kris. Dessutom, genom att förbättra betygsättningen för hybridobligationer, ökar det bankernas förmåga att låna ut mer kapital för utvecklingsprojekt. Och när ett institut som Fitch fattar beslut, ökar traditionellt sannolikheten att andra gör liknande bedömningar.

Detta är två stora förändringar som kommer att underlätta bankernas arbete med att stödja länder i kris och öka deras utlåningskapacitet genom nya finansiella instrument. Dessa åtgärder förväntas stärka bankernas finansiella stabilitet och deras kapacitet att bidra till global hållbar utveckling. Och detta är en utveckling vi alla vill se!