AI, AI och mer AI
Frågan om den artificiella intelligensens möjligheter och risker hördes absolut överallt. Oavsett om diskussionen handlade om fastigheter, journalistik, politik eller säkerhetspolitik, står det klart att den svenska bilden av AI på många sätt är optimistisk men att denna optimism inte får förblinda oss på resan framåt. Oavsett om seminariet anordnades av Google, Resumé eller ett fastighetsbolag blev det tydligt att AI kommer att spela en allt viktigare roll framåt, inte minst i den framtida fastighetsdriften. Idag används AI för att genomföra avancerade analyser av fastighetens byggnadstekniska egenskaper och för att utröna vilka investeringar som kommer att vara mest fruktsamma. Men hur säkerställer vi att nyttan maximeras, hur balanserar vi kreativitet med kontroll och vem ska ansvara för investeringar baserade på AI-genererade insikter? Samtalet om AI i fastighetsbranschen har bara börjat…
Ingen omställning utan offentligheten
En stor del av det svenska fastighetsbeståndet är i offentlig ägo. Bara en bråkdel av dessa fastigheter har efter en energianalys genomfört effektiviseringsåtgärder. Varför? Det finns inte ett svar på den frågan. Något vi vet är att åtgärder inom detta domän allt oftast måste föregås av offentliga upphandlingar – tidskrävande processer som säkerställer att allt görs på rätt sätt. Många är leverantörerna som därför istället riktat in sig på privata bolag där förutsättningarna för snabba beslutsprocesser har varit bättre. Landets offentliga fastigheter får inte halka efter och vi måste som bransch tillgodose behovet genom att tillhandahålla konstruktiv och anpassad information. Detta för att säkerställa att landets offentliga fastighetsbolag har allt de behöver för att spela en aktiv roll i den gröna omställningen.
CSRD som krav och konkurrensfördel
Att CSRD skulle vara ett viktigt ämne visste vi på förhand. Vad som blev än tydligare på plats var hur alla bolag, oavsett bransch, nu kämpar för att säkerställa att processerna och infrastrukturen för stundande rapportering finns på plats. Under seminarier hos bl.a. Dagens Industri, Tech Arenan och en mängd fastighetsbolag har vi fått bekräftat att CSRD inte bara markerar starten på en ny era av rapportering, utan är också en lönsamhetsfaktor och en konkurrensfördel på en europeisk marknad där både kunder och finansiärer belönar transparenta och hållbara bolag. När du börjar betrakta det nödvändiga förarbetet som en investering i bolagets framtida lönsamhet, kommer du också ha det enklare att få stöd inom den egna organisationen. I slutändan behöver både bolaget och marknaden samma sak: standardiserad och jämförbar data. När detta är på plats kommer vi få samma möjligheter att dirigera kapital mot hållbara och säkra investeringar.
Alla resursers moder – data
För att säkerställa att hållbarhetsrapporteringen uppfyller nuvarande och kommande regelverk måste bolag ha tillgång till transparent, standardiserad och jämförbara data. Det är först då intressenter kan få en klar och enhetlig bild av företagens hållbarhetsprestanda. Men data, precis som allt annat i livet, kommer i en mängd olika tappningar. Det finns med andra ord bättre och sämre data och om Almedalen lärt oss något, är det att behovet för en nyanserad förståelse för datainsamling och datakvalitet aldrig varit större. Funktion måste vara ledordet och företag måste veta vilken data de samlar in och varför de samlar in den.
Transparens före allt
Tidigare föreställningar om att sekretess är ett bolags främsta konkurrensfördel, måste revideras. Allt fler techbolag arbetar med open source-utveckling, en ekonomisk verklighet gör att allt fler bär med sig insikter mellan branscher och hållbarhetens intåg i förvaltningsberättelsen gör att öppenhet och transparens i en allt högre utsträckning kommer att premieras. Ett återkommande ämne under Almedalsveckan var hur näringslivet måste hitta ett sätt att dela med sig av sina lärdomar utan att tumma på sin konkurrenskraft. För oss på Mestro väcker det frågor om hur vi kan ta Energi i Fastigheter till nästa nivå…
Behovet av systemkompetens inom fastighetssektorn
För inte allt för länge sedan var fastighetsmarknaden en relativt enkel maskin. Idag befinner sig fastigheter på många sätt i mitten av ett samhälle i förändring. Denna förändring ställer allt högre krav på vad som så fint brukar kallas för systemkompetens. Vilken aktör eller organisation ska ta taktpinnen och kunna vägleda branschaktörer mellan allt från lagstiftning, finansiering, data och transparens? För att framgångsrikt leda ett fastighetsbolag genom den gröna omställningen kräver nämligen en förståelse för en mängd olika domäner, alla med olika ingångar och perspektiv på vad som är den bästa vägen framåt. Som bransch måste vi med andra ord hitta ett sätt att strömlinjeforma kommunikationen, mellan drifttekniker till VD, bank och fastighetsbolag och lagstiftare och bransch.
Effektivisering, besparing och kampen om definitioner
Effektiviseringsdirektivet är en del av EU:s lagstiftning som syftar till att förbättra energieffektiviteten inom medlemsländerna. Direktivet fastställer mål för energibesparingar och kräver att medlemsstaterna implementerar åtgärder för att öka energieffektiviteten i olika sektorer, inklusive byggnader. Regeringen har uttryckt att effektiviseringsdirektivet kan utgöra ett hinder för att uppnå klimatmålen eftersom det kan leda till en överreglering som bromsar nödvändiga investeringar och tekniska innovationer. Under våra dagar i Almedalen har det tydliggjorts att definitionen av effektivisering måste nyanseras och att vi behöver fortsätta föra en politisk och teknisk dialog om vad vi faktiskt menar när vi talar om effektivisering av fastighetsbranschen.
Energiomställningen och behovet av framtida kompetens
Oavsett om vi talar om kärnkraft, solceller eller hållbarhet i stort, måste vi underlätta för framtida generationer att ta vidare arbetet. Under Almedalsveckan tydliggjordes släktskapet mellan energi och utbildning och hur behovet av arbetskraft inte bara är en fråga i det korta perspektivet, utan i ett generationsperspektiv..
Fastighetsägarnas roll i den gröna omställningen
Fastighetsägare spelar en allt viktigare roll i den gröna omställningen. Genom att implementera åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen i sina byggnader bidrar fastighetsägare till att uppfylla klimatmålen. Detta kan inkludera allt från att installera energieffektiva system och förbättra isolering till att använda smart teknik för att optimera energiförbrukningen.
Fastigheter har också en allt viktigare roll som energiproducenter. Genom att installera solpaneler och värmepumpar kan fastigheter producera egen energi och minska beroendet av fossila bränslen. Detta bidrar till att minska utsläppen och skapar ett mer hållbart energisystem. Och vem vill inte ha ett sådant?
Vad väntar framåt?
Kommer AI vara även Almedalen 2025 års stora buzzword? Vad kommer vi diskutera i kölvattnet av de första hållbarhetsrapporterna, utformade i linje med CSRD? Kommer fastighetskrisen ha avtagit och vilka lärdomar kommer fastighetsbolagen burit med sig framåt? Dessa frågor ser vi fram emot att få besvarade under nästa års Almedalsvecka.
Det vi kan säga redan nu är att kontaktyta för branschöverskridande dialog som Almedalen utgör, blir allt viktigare. Utvecklingstakten ökar, kunder ställer högre krav och teknikens möjligheter kommer också med ett ökat behov av eftertänksamhet. På andra sidan av alla möten, seminarier och kunskapsutbyten, kanske just denna lärdom är den viktigaste. Vi behöver alla då och då stanna upp för att fråga oss själva om varför vi gör något på ett visst sätt och hur det kan göras bättre. För bättre måste vi alla bli.
