Det har blivit något av en tradition att från Mestros sida inleda med att bryta ner akronymet, något som i fallet LEED resulterar i följande fyra ord: Leadership in Energy and Environmental Design. För den som hade annat för sig under engelsklektionen kan vi säga att detta översätts till Ledarskap inom energi och miljömässig design.
LEED är ett globalt certifieringssystem som används för att bedöma och erkänna en byggnads hållbarhetsprestanda. Systemet grundades av United States Green Building Council (USGBC) och är till skillnad från många släktingar inte ett system för att mäta prestanda, utan ett designverktyg. Det som föregår en LEED-certifiering är med andra ord en bedömning av en byggnads energimodellering snarare än dess energiförbrukning.
Sweden Green Building Council använder sig idag av fyra stycken certifierings typer där LEED är en.
LEEDarskap
Det som kan sägas utmärka LEED-certifieringen är hur många hållbarhetsvariabler som dras in i bedömningen. Det handlar här inte om att stirra sig blind på ett mått, istället granskas flera olika aspekter som energieffektivitet, vattenanvändning, inomhusmiljökvalitet, materialval och resurseffektivitet. Och vi är inte klara där! Att uppnå en LEED certifiering innebär att väldigt många pusselbitar måste vara med, och för varje bit du sätter på rätt plats får du en poäng.
Detta poängsystem och hur framgångsrikt du presterar i det har gjort att det i dagsläget finns 4 nivåer av certifieringar (5 om du räknar ingen certifiering). Du kan vara LEED certifierad men du kan också vara silver-, guld- eller platinum-certifierad.
Hur får du dina poäng då? Poängen distribueras enligt sju formulerade mål. 1. Att minska globala klimatförändringar 2. Att förbättra individens hälsa och välbefinnande 3. Att skydda och återställa vattenresurser 4. Att skydda, förbättra och återställa biologisk mångfald och ekosystemtjänster 5. Att främja hållbara och regenerativa materialresurser 6. Att etablera en hållbar ekonomi 7. Att öka gemensam livskvalitet. Beroende på hur väl du anses prestera, designmässigt för att främja dessa mål, kommer du att tilldelas ett visst antal poäng.
LEED-hjärna
Visst låter det spännande? Men detta poängsystem har också väckt en del kritik, en oro inför att certifieringen skulle sakna klimatspecificitet; Att symbolen är så pass åtrådd att den kan uppmuntra till olämpliga designval och göra den faktiska energibesparingen till en mindre viktig del. Begreppet LEED-hjärna beskriver just ett tillstånd där hungern efter LEED certifieringen och PR-möjligheterna som kommer med den, i alltför hög utsträckning tillåts forma utvecklingen av en byggnad.
Med risk för att vara övertydlig så riktas kritiken egentligen mot hur poängsystemet fungerar, inte att några av investeringarna till sin natur varit negativa för fastigheten. Kritiken har handlat om att du på ett teoretiskt plan kan investera miljoner i ett nytt värmeåtervinningssystem, en lösning som kommer spara flera hundra tusen per år i värmekostnader och tilldelas 1 poäng. Du kan också investera tusenlappar i ett nytt cykelställ och få 1 poäng för att du bidrar till målet om att förbättra individens hälsa och välbefinnande. Om poängen är samma, så beskriver LEED-hjärna logiken som gör att du jagar investeringarna som lättast ger dig poäng, inte de som förbättrar fastighetens effektivitet.
Lägre risk, högre lönsamhet
Poängsystem, precis som byggnader, kan alltid förbättras. Lika sant är att två faktum kan existera samtidigt – LEED har ett PR-värde samtidigt som certifieringen vittnar om hur framtidens fastigheter måste se ut. Och framtiden kommer, vare sig du väntar på den eller ej.
LEED-certifiering ger ett erkännande och trovärdighet. Det kan differentiera en organisation på marknaden, locka investerare, hyresgäster och kunder som värderar hållbarhet och bidra till en positiv bild och varumärkesuppfattning. Samtidigt kan LEED-certifieringen också betraktas som en långsiktig värdeökning, kanske främst då hållbara byggnader är mer attraktiva på fastighetsmarknaden. Att investera i fastighetens effektivitet och hållbarhet har med andra ord ofta en hög avkastning i form av högre återförsäljningsvärde.
Tidigare nämnda exempel handlar alla om fastighetens ekonomiska lönsamhet. Det bör också nämnas att en LEED-certifierad fastighet till sin natur är ett bättre alternativ för miljön – en långsiktig lönsamhet som gynnar oss alla. Den som tar sikte på en LEED-certifiering måste ta sikte på rätt nivå och utforma fastigheten efter korresponderande nivås principer. Principer som utgår från de tidigare nämnda 7 målen. På toppen av detta måste själva byggprocessen vara miljövänligt utformad och detta gör LEED till mer än en certifiering utan ett riktmärke för byggsektorn i stort.
Energi idag, energi imorgon
Certifieringens 7 mål är alla på omvägar utformade för att maximera nyttan och minimera slöseriet av energi; Energianvändningen i fastigheten, energin som går in i materialtillverkning och människors förmåga att tillgodose sig energi i sitt dagliga liv. En LEED-certifiering är därför, i mångt och mycket, ett uttryck för fastighetens energieffektivitet. Du kan nämligen inte ha det ena utan det andra. Logotypen går ej att finna på fastigheter som är illa rustade inför vårt framtida energiläge; Sitter gör den heller inte på en fastighet som i det långa loppet kommer sjunka i värde, detta kanske främst för att alla från fastighetsbolag till hyresgäster har insett att hållbarhet inte längre bara är en trevlighet, utan en nödvändighet.
En nödvändighet som i dagens klimat synliggör några av de ovanliga tillfällena där den goda viljan belönas med lönsamhet.