Jag har valt att leva ett så hållbart liv som möjligt. Jag äter inte kött, jag köper majoriteten av mina kläder second hand, jag sopsorterar och jag försöker nyttja kollektivtrafiken i min vardag så ofta jag kan. Men det räcker inte. På grund av mänsklighetens val av förbrukning av fossila bränslen, masskonsumtion och flygresor så har vi stora problem. Klimatförändringarna är ett faktum. Forskning säger att vi i Generation Z är mer oroliga för framtiden än tidigare generationer. Detta stämmer visserligen, men jag själv upplever inte detta. Jag är trött på att läsa att min generation inte ser en framtid. Jag gör allt för att kunna känna hopp inför min framtid. För är det inte det som krävs för att fortsätta se en lycka i sin vardag?
2023 är ytterligare ett år då vi måste agera och leva ännu mer hållbart. I världen diskuteras klimatkrisen, kriget i Ukraina och den tvååriga pandemin som fortfarande påverkar oss. Vi ser hur människor i världen går till uppror i Paris på grund av en pensionsreform, där pensionsåldern går från 62 år till 64 år. Resultatet – sopor över alla gator. Protesterna i Paris synliggör människors förmåga till mobilisering – min fråga är: varför ser vi inte liknande protester när det kommer till klimatet? Hur ska min generation, en generation som vuxit upp i en tid av klimatinsikter, motiveras till samma passionerade plats? Greta Thunbergs engagemang har tagit henne till internationell kändis-nivå, men når det ända fram? För även om det krävs en mobilisering, så räcker det inte. Det är fortfarande ett problem att människor inte tar ett kollektivt ansvar. Varför får protester och strejkerna inte alltid effekt?
Jag och andra studenter gör mycket för klimatet, men det finns saker du som student inte orkar bry dig om. För även om man försöker leva hållbart så vill man också hänga med i trender, resa och uppleva saker. För vi är unga nu – en ungdom vi inte kommer få tillbaka. När jag bodde i korridor upplevde jag att det fanns mycket som jag och de jag bodde med kunde gjort annorlunda. Vi var dåliga på att släcka lampor och tv samtidigt som stora mängder vatten användes för att handdiska. Jag tror en anledning till varför vi inte la tillräckligt mycket tankekraft på detta var just för att man tänker: “Vad spelar det för roll om jag gör det?”.
“Det finns ingen framtid”. Ja, det kan låta hårt, men det är mer eller mindre det som min generation fått höra sen vi föddes. Och jobbar vi på det? Nja… För samtidigt som hoppet är dött så skenar utvecklingen inom teknik, vi är ständigt uppkopplade och e-handeln upplever en lavinartad tillväxt. Faktum är att masskonsumtionen har aldrig varit så stor som nu. Då blir det svårt att som student ta ställning och förändra – sina egna vanor, men även andras. För sanningen kan göra en likgiltig; att man känner att det är för sent för att förändra världen. Men sanningen kan i bästa fall också leda oss mot engagemang och mobilisering där vi tar ställning här och nu.
I en värld fylld med intelligenta, drivna människor måste vi tillsammans se möjligheterna av att det finns tro och hopp om en framtid och att det är vi som kan förändra framtiden. Om vi kan skapa AI-botar som ChatGPT – som synliggör våra tekniska möjligheter, väcks också frågor om vad som skulle hända om samma typ av innovativa begär formade klimatdiskursen. Varför skulle vi då inte kunna förändra världen när det kommer till klimatkrisen? Om det resonemanget får ta mer plats i debatten, tror jag fler från Generation Z kommer kunna känna ett hopp inför framtiden och med hoppet kommer vi kunna kämpa för en klimatsmart värld.
Från där jag står, som en student ser jag hur det är många runt mig som fortfarande vill skapa en förändring. Jag tror att om alla hade börjat ta ett kollektivt ansvar i hur vi lever våra liv kopplat till hållbarhet, så hade det kunnat göra en stor skillnad för hur det kommer se ut för klimatet vid 2050. Generation X tycks tro att den yngre generationen lever i oro och rädsla inför framtiden; istället borde de lägga kraft på att sätta sig in i yngre människors perspektiv, tro och förhoppningar inför framtiden.
Det finns ingen hållbarhet utan en mer effektiv energianvändning. Och ingen effektiv energianvändning utan en förståelse för hur vi använder energin. När vi börjar kommunicera lösningar i samma takt som vi kommunicerar hot kommer framtiden se annorlunda ut. Som fastighetsägare kan du få insikt i dina fastigheters energianvändning med hjälp av Mestro och få studenten på våning 3 att också ha koll på det. Vi måste agera tillsammans för att kunna göra skillnad. Det ligger inte bara på min generation, utan på alla generationer. Att engagera och motivera till förändring, för att gemensamt jobba mot ett och samma mål. En framtid värd att leva i.
