Uppströms och nedströms?

Uppströms och Nedströms – värdekedjans roll i utsläppsberäkningen

Att mäta och hantera utsläpp är avgörande för fastighetsbolag som strävar efter hållbarhet. Ett företags totala klimatpåverkan sträcker sig långt bortom den egna verksamheten och innefattar hela värdekedjan, från materialleverantörer till byggprocesser och fastighetsdrift. I denna artikel förklarar vi hur fastighetsbolag kan uppskatta sina utsläpp i värdekedjan och varför en grundlig analys av dessa utsläpp är avgörande för att uppnå klimatmål och följa GHG-protokollets standarder.

Detta är ett utdrag ur en mer omfattande guide om utsläppsrapportering i fastighetsbranschen enligt GHG-protokollet. 💡 Tveka inte att hämta hela guiden kostnadsfritt genom att klicka här!

Kartläggning av utsläpp i värdekedjan

För att förstå och kunna hantera sina utsläpp måste ett fastighetsbolag kartlägga sin värdekedja, som kan delas in i två delar: uppströms och nedströms aktiviteter. Detta är en viktig del av de så kallade scope 3-utsläppen enligt GHG-protokollet.

Uppströmsaktiviteter innefattar alla processer som sker innan byggnaden eller fastigheten tas i bruk. Det handlar om de utsläpp som genereras vid materialproduktion, transport och själva byggnationen. Exempel på detta är:

  • Materialutvinning och produktion: Utsläpp från framställning och transport av byggmaterial som cement, stål och trä. Dessa produkter tillverkas och transporteras ofta av externa leverantörer, men ansvaret för dessa utsläpp ligger på fastighetsbolaget när det rapporterar sina scope 3-utsläpp.
  • Byggnation: Byggprocessen genererar utsläpp genom energianvändning för maskiner, transport och hantering av byggavfall.
  • Affärsresor och pendling: Utsläpp från anställdas resor, både affärsresor och pendling, är en del av uppströmsaktiviteterna.

Nedströmsaktiviteter, å andra sidan, omfattar de processer som sker efter att fastigheten är färdigbyggd och i bruk. Detta inkluderar utsläpp från fastighetsdrift, hyresgästers energianvändning och hantering av fastigheten efter dess livscykel. Exempel på detta är:

  • Fastighetsförvaltning och drift: Energiförbrukning för uppvärmning, ventilation och belysning av fastigheten står för en stor del av scope 1 och 2-utsläppen. Här ingår också eventuella scope 3-utsläpp som påverkas av val av energikällor.
  • Hyresgästers energianvändning: Utsläpp från hyresgästers energianvändning är ett klassiskt scope 3-utsläpp, eftersom dessa utsläpp indirekt är ett resultat av fastighetsbolagets verksamhet.
  • End-of-life (slutskede): Utsläpp som uppstår när en byggnad rivs eller avvecklas, inklusive återvinning eller återanvändning av material.

Hur räknar man fram detta då?

Det finns två huvudsakliga metoder för att beräkna utsläppen från leverantörskedjan:

  1. Utgiftsbaserad metod (Spent-based method): Denna metod använder ekonomiska värden för inköpta varor och tjänster som multipliceras med schabloniserade utsläppsfaktorer. Även om detta är en enklare metod, ger den inte samma detaljrikedom och exakthet som en aktivitetsbaserad metod eftersom den använder branschgenomsnitt.
  2. Aktivitetsbaserad metod (Activity-based method): Här används specifika data från leverantörer och produkter för att uppskatta utsläppen, vilket gör denna metod mer exakt. Den aktivitetsbaserade metoden är ofta mer tidskrävande och kräver att bolaget samlar in detaljerade uppgifter från sina leverantörer, men den ger i slutändan mer användbara data för att minska utsläppen.

Leverantörskedjans nivåer – Tier 1,2,3

När ett fastighetsbolag kartlägger sin värdekedja, är det viktigt att skilja mellan olika nivåer av leverantörer:

  • Tier 1-leverantörer: De företag som levererar direkt till fastighetsbolaget, exempelvis leverantörer av byggmaterial som cement och stål.
  • Tier 2-leverantörer: De som levererar till Tier 1-leverantörer. Detta kan vara företag som levererar råvaror till byggmaterialproducenter.
  • Tier 3-leverantörer: Leverantörer längre ner i kedjan, till exempel företag som utvinner råvaror som sedan används för att framställa byggmaterial.

Att analysera dessa nivåer ger en djupare förståelse för var de största utsläppskällorna finns i värdekedjan, och gör det möjligt att rikta åtgärder där de har störst effekt.

Jobbigt men nyttigt

Att analysera utsläpp från hela värdekedjan är en komplex (ibland t.o.m. jobbig) men nödvändig uppgift för fastighetsbolag som vill minska sina koldioxidavtryck och nå sina hållbarhetsmål. Genom att använda både uppströms- och nedströmsanalyser, samt välja rätt beräkningsmetoder, kan bolag uppnå en mer exakt bild av sina totala utsläpp. Detta är inte bara avgörande för att följa standarder som GHG-protokollet, utan också för att möta framtidens krav på transparens och hållbarhet i fastighetssektorn.

Dela detta inlägg

Ta del av det senaste från Mestrosfären!

Nyhetsbrev från Mestro

Ta del av det senaste från Mestrosfären!

Nyhetsbrev från Mestro

Här lägger vi en Iframe