Skillnaden mellan 100% fossilfritt eller 100% förnybart delar partispektrat i mitten. S, V, MP och C anser att målet 2040 ska vara 100% förnybar energi medan M, L, KD och SD anser att målet istället bör vara 100% fossilfritt.
Förnybara källor syftar på energikällor som löpande förnyas och som inte kommer ta slut, som sol-, vind- och vattenkraft. Fossilfritt syftar istället på att elen inte produceras direkt från fossila bränslen såsom olja, kol eller gas. Givet att kärnkraften – något av en vattendelare i dagens parlamentariska situation – är fossilfri men inte förnybar, är det kanske inte helt överraskande att målbilden skiljer sig.
Bygga – eller fasa ut?
Kärnkraften tycks alltjämt finna sin plats i debatter och polemiska texter. I dagsläget är regeringens mål att Sverige år 2040 ska ha en elproduktion som är 100% förnybar. Även om detta ska inte betraktas som ett stoppdatum för kärnkraft har både Socialdemokraterna (S) och Centerpartiet (C) uttryckt en tveksamhet inför framtidens utbyggnad av kärnkraften, där man lämnar beslutet om livstidsförlängning/nybyggnation till marknadens aktörer. Båda partier betraktar kärnkraften som en viktig del av den svenska elproduktionen men hoppas i framtiden att en större del ska utgöras av förnybara energikällor.
Både Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V) ser efter 2040 ingen plats för kärnkraften i den svenska elproduktionen. V vill avveckla kärnkraften så fort som möjligt och MP vill i framtiden se en elproduktion som är 100% förnybar. Moderaterna (M), Liberalerna (L), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) vill alla se en utveckling av den svenska kärnkraften. Detta för att säkerställa en stabil elförsörjning till ett rimligt pris.
Växande elbehov vs grön omställning
Många är prognoserna som säger att vårt elbehov i framtiden bara kommer öka. Givet våra klimatmål finns det en delad uppfattning om att den fossilfria elen kommer vara avgörande för att uppnå dessa mål. Det finns flera partier som efterfrågat ett samarbete över partigränserna, där man hoppas kunna hitta långtgående lösningar för att säkerställa landets energibas. Valtider till trots finns det en delad förhoppning om den tekniska innovationen ska leda vägen mot en stabil försörjning av förnybar energi. Det är perioden fram till denna punkt som kan sägas vara underlag för debatt. Vem som ska betala för den gröna omställningen? Hur lång tid ska den gröna omställningen ta? Hur mycket energi måste vi producera för att kunna erbjuda en stabil elbas? Alla dessa är frågor som kan sägas livnära energidebatten.
Privat eller statlig finansiering?
När det kommer till den svenska vindkraften är positionerna delade rakt i mitten av det politiska spektrumet. S, C, V och MP vill alla att staten ska subventionera anslutningskablar för havsbaserad vindkraft. Den delade uppfattningen utgår ifrån att detta är en naturlig del av den gröna omställningen och inte bör betraktas som något annat än liknande anslutningar på land. Hållningen hoppas också motivera en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften för att säkerställa framtidens förnybara energibas.
M, L, KD och SD vill ingen att staten ska stå för denna kostnad. Här hänvisar man huvudsakligen till den tidigare principen om att den som vill ansluta sig till elnätet, själv ska stå för denna kostnad. Den övergripande idén vilar på att vindkraften nu hunnit växa till sig till en konkurrenskraftig energikälla, inte längre i behov av statligt stöd.
Hur snabbt ska det gå?
Vad som kan sägas – oavsett vem som vinner valet – är att samtliga partier delar uppfattningen om att fossila energikällor ska fasas ut. Med det sagt kan samtida förhållanden i praktiken sägas pausa denna ambition. Givet det höga elpriset i södra Sverige, har Karlshamnsverket startats upp för underlätta effektsituationen. Det innebär att 70 000 liter olja eldas upp varje timme – något som inte kan betraktas som en fossilfri energiproduktion. Detta faktum kan sägas synliggöra svårigheten att i hastig takt röra sig mot både fossilfria och förnybara energikällor.
Riksdagen har tidigare beslutat att Sverige år 2040 ska ha 100% förnybar energi. S, V, MP och C anser att denna målbild fortfarande är realistisk. Detta kommer kräva en utbyggnad av den förnybara energiproduktionen men givet att detta är något man från detta politiska läger fortfarande har ambitionen att göra, kan 2040 fortfarande ses som ett aktuellt mål. L, KD och SD ställer sig tveksamma till om detta mål fortfarande är aktuellt. Anledningen tycks huvudsakligen vara att elbehovet har ökat markant, något som gjort det svårare att snabbt fasa ut de fossila bränslena.
Det är de politiska besluten som kommer avgöra hur snabbt vi rör oss mot en mer hållbar energilösning. Så vem du än är, vad du än röstar på – ägna energifrågan några extra minuter.
Framtiden förtjänar det.
