I grunden handlar det om en energibrist till följd av en reducerad kärnkraft som gjorde att många fick känna på en rejäl kostnadshöjning på elen. Mitt i allt detta invaderade Ryssland också Ukraina – något som aktualiserade energifrågan då många europeiska länder i protest mot Ryssland valde att stoppa den ryska gasimporten, vilket ytterligare förvärrade elpriserna. I slutet av augusti nådde elpriserna i södra Sverige ett nytt rekordpris på 5,69 kr per kilowattimme – en kostnad som väldigt många människor kommer känna av, inte minst under det kommande vinterhalvåret.
Det finns ett antal problembilder som fungerar som underlag till den politiska polemiken. En av dessa är respektive partis uppskattning av det framtida energibehovet. Överens är alla om att energibehovet kommer att stiga men med hur mycket, är öppet för debatt.
Många prognoser pekar på att den svenska efterfrågan kommer ligga i storleksordningen 300 TWh om året runt år 2045 (idag använder vi drygt 140 TWh). Eftersom några äldre kraftverk kommer behöva ersättas eller drifttidsförlängas, innebär detta att vi måste generera mer energi. Om denna energi kommer från nya kärnkraftverk eller en utbyggnad av vatten-, vind- och solkraft är en fråga vars svar skiljer partierna åt.
En annan anledning till att energifrågan stigit i opinionsmätningarna har att göra med vilken roll politiken ska spela i den gröna omställningen. Vilken makt som ska utövas för att driva på förändring. Stora sektorer med stora utsläpp, såsom industrier, transporter och fastigheter, behöver ställa om från fossila bränslen till förnybar energi, men ska förändringen drivas på av morot eller piska?
På samma sätt diskuteras statliga subventioner – i vilken utsträckning skattepengar ska betala för utbyggnaden av elnätet. En sådan fråga handlar om anslutningskablar för havsbaserad vindkraft.
Men det kanske främsta anledningen till att energi utvecklats till att bli en av valets viktigaste frågor är att väldigt många svenskar tvingats uppmärksamma elpriserna. Energi har således blivit en kostnadsfråga för många svenskar – medborgare som på gott och ont av ekonomiska skäl blivit tvungna att reducera sin energianvändning. Som tidigare nämnt är de höjda elpriserna en olustig kombination av begränsad kärnkraft och ett imperialistiskt Ryssland, men som politisk fråga finns det även en geografisk variabel. Givet det svenska elnätets utformning varierar elpriserna beroende på vart du bor. I södra Sverige är elpriserna i regel högre, något som inte bara väcker frågor om vad som ska byggas utan vart. Även regionalpolitiken har därför spelat en roll när det kommer till aktualisera energifrågan.
Vad som ska sägas, oavsett enskilda bakomliggande orsaker, är att det i grund och botten är positivt att den svenska väljarkåren intresserat sig för energi. Detta av den enkla anledningen att det i brist på mer nyanserade termer, är en existentiell fråga. Det är med andra ord en fråga vi i det långa loppet är tvungna att förhålla oss till. För att framtida generationer ska kunna växa upp med samma standard, utan att det kostar oss planetens välmående, är energifrågan oundviklig.
Så när möjligheten ges – ta dig en titt på partiernas energipolitik (t.ex. här på bloggen). För framtiden, klimatet och plånboken.
