ESG står för Environmental, Social and Governance. Att beskriva det på svenska görs lättast genom att först översätta (Miljö, Social, Styrning) och sedan genom att säga att det är ett ramverk för att bedöma ett företags prestationer och risker när det kommer till miljö- och sociala styrningsfrågor. Vid sidan av allt det tekniska kan man säga att ESG, i företagsvärlden, är hållbarhet. ESG är med andra ord vad som definierar vad som ska ingå när företag tar sig an hållbarhetsfrågor. 

Viktigt att ha i åtanke är att ESG, till skillnad från många av sina släktingar, i teknisk mening inte är ett direktiv. Istället kan man förstå ESG som en samling faktorer som används för att bedöma en organisations hållbarhetsprestationer och dess förmåga att hantera risker. Se på det som en checklista inför framtiden; En checklista som väcker allt större intresse i investeringssammanhang.

Var kom ESG ifrån?

ESG har utvecklats som en respons på det överväldigande behovet av en mer holistisk syn på både investeringar och företagsstyrning. Det finns ingen ursprunglig författare, ingen institution som gick ut med ett pressmeddelande om att finanssektorn lärt sig ett hållbart danssteg. Istället utvecklades begreppet ESG över tid, av olika aktörer inom finanssektorn, näringslivet och civilsamhället, som ett gensvar på en ökad medvetenhet och en förståelse för att faktorer som traditionellt inte varit en del av en finansiell analys, nu kommit att bli viktiga. 

Faktorer som lyfter blicken utanför det omedelbara lönsamhetsperspektivet. Tiden väntar som bekant inte på någon, något som väckt intresse för lönsamheten framåt.

Dubbel riskeliminering

Vad ska man investera i? Denna fråga har följt människan sedan dess kommersiella gryning. Det korta svaret har traditionellt varit det som ger god avkastning men frågan om när denna avkastning kommer och hur länge avkastningen fortsätter kasta har de senaste decennierna blivit mer intressant. 

Anledningen till att ESG-faktorerna blivit allt mer relevanta för investerare, är för att företag som hanterar miljö-, sociala och styrningsfrågor på ett ansvarsfullt sätt anses arbeta med både färre och mindre risker, något som gör dessa långsiktigt hållbara. Genom att integrera en ESG-analys i sina investeringsbeslut kan investerare i sin tur påverka företag att förbättra sin hållbarhetsprestation och minska sina negativa effekter på miljön och på samhället. Detta är med andra ord en win-win när det kommer till riskeliminering; För vi behöver knappt lista någon av alla tusentals exempel på bolag som sett sin resa få ett abrupt slut till följd av en för avspänd attityd gentemot hållbarhetsfrågor. Nämnas ska också faktumet att en ESG-baserad rapportering till sin natur är en mer öppen rapportering. Något som erbjuder investerare en vidare trygghet då det blir lättare att faktiskt bedöma ett företags prestation. 

Men som rubriken antyder har ESG-faktorerna ytterligare en tendens till riskeliminering; För även om det i dagsläget inte finns någon allmän lagstiftning som kräver att investerare måste integrera ESG-analys i sina investeringsbeslut, så har regeringsmyndigheter runt om i världen börjat ställa högre krav på att företag ska rapportera om ESG-faktorer. Europeiska Unionen har t.ex. antagit SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation), ett regelverk som syftar till att öka transparensen i förhållande till hållbarhetsrelaterad information för investerare och förvaltare, samt omdirigera kapital mot mer hållbara verksamheter. I detta projekt blir den omtalade EU Taxonomin ett viktigt verktyg.

SFDR använder sig nämligen av taxonomin för att bestämma vilka ekonomiska aktiviteter som kan betraktas som hållbara. Genom att använda EU Taxonomin som referensram kan finansiella institutioner och marknadsaktörer bedöma vilka av deras investeringar som är förenliga med de hållbarhetskriterier som fastställs. På så sätt är EU Taxonomin och SFDR  ömsesidigt beroende av varandra – där den förstnämnda fastställer kriterierna för att bedöma en verksamhets hållbarhet, medan SFDR reglerar hur man ska rapportera och informera utifrån dessa kriterier. 

Med andra ord är risk elimineringen dubbel då ESG-analysen 1. gör bolag säkrare i investerarens ögon, främst då insikten i dess verksamhet blir djupare och 2. då bolag inte plötsligt vill befinna sig på fel sida lagen i ett juridiskt klimat i förändring, är bolag som redan nu integrerar en ESG-analys i sin rapportering säkrare. För EU Taxonomins officiella och lagstadgade kriterier blir allt fler, något som ställer högre krav på ESG-rapporteringen. 

Hållsamheten

Ja, så trevligt blir ordet när hållbarhet och lönsamhet närmar sig varandra i vår resa framåt. Tidigare har det nämligen funnits en uppfattning om att hållbarhet och lönsamhet är två motstridiga mål, där bolag skulle behöva välja mellan att vara det ena eller det andra. Denna uppfattning blir för varje dag allt mer förlegad, då företag sakta men säkert börjar förstå att hållbarhet och lönsamhet inte bara kan gå hand i hand – de är ofta samma sak. 

Genom att ta hänsyn till ESG-faktorer i investeringsbeslut kan investerare identifiera företag som har goda hållbarhetsprestationer och kan hantera risker relaterade till miljö och samhälle på ett effektivt och givande sätt. Dessa företag kan också ha en starkare finansiell prestation på lång sikt, eftersom de har lägre risk för negativa händelser som kan påverka deras verksamhet och varumärke.

ESG-data är en självklar del av Mestros verksamhet – en naturlig del av att aktivt arbeta med energieffektivisering. Vi ser att allt fler kunder är intresserad att genom vårt API kunna mobilisera denna data, inte minst i rapporteringssammanhang. Ytterligare ett exempel på hur hållbarhet inte längre bara är yttre skönhet, utan en viktig del av ett bolags själsliga ro. 

Vill du veta mer om hur vi samlar in, analyserar och delar ESG-data? Tveka inte att kontakta oss!