Den här historien inleds på klimatkonferensen i Glasgow 2021. En rad G20-ledare tillsammans med organisationen IOSCO (International Organisation of Securities Commissions) ville att hållbarhetsrapporteringen skulle harmoniseras och uppmanade till en gemensam standard för rapportering som skulle göra just detta. Och vips, så var ISSB fött.

ISSB står för International Sustainability Standards Board och är precis som det låter, ett standardiseringsorgan för hållbarhet som inrättades under och av IFRS (International Financial Reporting Standards). Det kommer bli många förkortningar, så låt oss redan nu förtydliga just detta: IFRS är den icke-vinstdrivande organisationen som skapade standardiseringsnämnden, ISSB. En nämnd som i sin tur publicerat två rapporteringsstandarder, IFRS S1 och IFRS S2. Nu åker vi!

IFRS S1 och IFRS S2

Vi skriver om detta för att moderorganisationen har publicerat och uppdaterat två standarder, IFRS S1 och IFRS S2. Standarden gäller inte direkt i Sverige men svenska bolag kommer indirekt att påverkas då ESRS (European Sustainability Reporting Standard) i största möjliga omfattning ska beakta det arbete som utförs av ISSB.

Syftet med båda är att bolag ska lämna information om sina hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som är användbara för allmänna finansiella rapporter vid beslut som rör tillhandahållande av resurser till bolaget, till exempel finansiering. Målet har varit att ta fram standarder som kan användas på finansiella marknader. IFRS vill att hållbarhetsrapportering ska vara till hjälp för att bestämma ett företags värde och på så sätt vara till nytta för investerare. Det ska sägas att IFRS därför understryker de ekonomiska aspekterna av hållbarhet och vill synliggöra hur företags inverkan på miljön kan påverka dess förmåga att till exempel återbetala lån.

Det handlar om att kräva att bolag lämnar information om alla hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan förväntas påverka verksamhetens likviditetsflöden, dess tillgång till finansiering eller kapitalkostnader över kort, medellång eller lång sikt. 

IFRS S1 kan sägas vara  ramverkstandarden som fastställer grundläggande krav och upplysningar för hållbarhetsrapportering, medan IFRS S2 är en specifik standard som kräver att företag rapporterar om sina klimatrelaterade risker och möjligheter. Ramverken är baserade på ett antal teman, vilka skiljer sig mellan IFRS S1 och IFRS S2. För att läsa mer om vad som gäller för respektive standard, klicka bara på länkarna!

Samordning – nyckeln till framgång!

ISSB:s rapporteringsstandarder existerar inte i ett vakuum. Både på en europeisk och bredare internationell front har det sedan tidigare funnits ett antal olika standarder för finansiell rapportering kopplad till hållbarhet. Detta kan sägas vara en av de inledande drivkrafterna till att försöka bygga en standard som skulle kunna införlivas utan att bolag helt skulle behöva revidera sättet de rapporterade kring sin hållbarhet. 

Redan 2022 så konsoliderades både CDSB (Climate Disclosure Standards Board) och VRF (Value Reporting Foundation) till att bli en del av IFRS (organet som utvecklar ISSB-nämnden). Vid samma tidpunkt fick ISSB World Economic Forums och TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure) fulla stöd. Till följd av detta har flera ledande ramverk för hållbarhetsrapportering, som bl.a. Greenhouse Gas Protocol (med de berömda scopen 1,2 och 3) och Carbon Disclosure Project, behövt anpassa sig till IFRS:s standarder. 

En av de främsta redan existerande ramverken för hållbarhetsredovisning, GRI (Global Reporting Initiative), har välkomnat nämndens standard. Både GRI och IFRS har tagit på sig att tillsammans arbeta för att kunna säkerställa kompletterande och driftskompatibla standarder. Detta trots att båda kommer fortsätta existera parallellt. Deras överenskommelse kan sägas signalera att det finns en konsensus om att det krävs en global och konsekvent standard för hanteringen av hållbarhetsdata. Företagens rapportering måste med andra ord leva upp till informationsbehovet hos alla intressenter. Och intressenterna blir bara fler. 

Konsekvenser framåt

Den uppdaterade IFRS kan ses som ett steg mot en mer unison attityd gentemot hållbarhetsrapportering. Det har funnits många utkast, många ramverk för att försöka uppnå samma mål, men ISSB är ett stort kliv framåt. Därför ska kanske transparens placeras högst upp i en hierarkisk ordning av konsekvenser framåt. Genom att kräva att företag rapporterar om sina hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter kommer investerare och andra intressenter få mer omfattande och detaljerad information om hur hållbarhetsfaktorer påverkar företagens ekonomiska resultat och framtidsutsikter.

Införandet av en global standard harmoniserar och enhetliggör således rapporteringen över olika jurisdiktioner. Detta gör det enklare för investerare att jämföra företag från olika länder och se hur hållbarhetsprestanda påverkar företagens ekonomi. ISSB har utformats genom att både konsolidera och bygga på existerande ramverk och organisationer, vilket gör att mycket av det dubbelarbete, tidigare kopplat till hållbarhetsrapportering, med ISSB försvinner. Detta kommer spara företag  med verksamheter i flera olika länder, väldigt mycket tid och pengar. För att förhindra onödig uppdelning i lagstiftning för företag med internationella verksamheter, kommer de europeiska standarderna även att bidra till att standarderna för hållbarhetsrapportering globalt sammanstrålar. Detta uppnås genom att ESRS utformning kommer stödja de insatser som genomförs av ISSB.

En konsekvens framåt kan också sägas stiga ur ISSB:s tidsperspektiv. Till skillnad från många andra standarder så kommer företag nu vara skyldiga att rapportera om hur hållbarhetsfaktorer kan påverka deras ekonomi på olika tidshorisonter, vilket gör det möjligt att bedöma långsiktig hållbarhet och lönsamhet. Detta har potentialen att erbjuda förtroende åt investerare att fatta beslut om att tillhandahålla kapital till företagen. Detta kan också leda till ökad investering i hållbara projekt och initiativ .Faktumet att ISSB har starkt stöd från internationella organisationer och tillsynsmyndigheter som både IOSCO och G20, är en indikator på att allt fler organisationer och jurisdiktioner framöver kan komma att implementera IFRS standarder som en del av sina rapporteringskrav. 

Strategi föder lönsamhet

Ett företag som rapporterar enligt ISSB kommer, som det nu ser ut, att ligga i framkant. IFRS inkluderar rapportering enligt alla tre SCOPE,  gör skillnad på risker och möjligheter,  förlänger tidsperspektivet och blir genom sitt internationella erkännande inte tandlöst i vissa länder. Investerare, långivare och andra intressenter kommer troligtvis därför att uppfatta ett bolag som uppvisar goda resultat i sin hållbarhetsrapportering, som ett strategiskt val. Och strategiskt sunda bolag är som ni redan vet, ofta också lönsamma bolag.